21 mars 2011

Tiden är svaret på denna fråga

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Jag börjar gå.
Ja, Jag går vidare med tunga steg.
Varje dag jag lyckas lyfta mina tunga fötter i från marken.
Ser emot himlen oh tänkter på allt.
Allt som rörsig i huvudet när man trampar i en vatten pöl.
Men just denna vatten pöl var ju mina tårar.
De rinner så sakta oh långsamt ner för denna kind.
Ingen som kan stoppa de.
Ingen som kan laga hålet i hjärtat på samma sätt.
Jag känner denna smärta varenda kväll.
Då ligger jag oh funderar.
Vad har jag gjort för att det ska bli så här.
Men en sak vet jag säkert.
Oh hoppas på att tiden läker alla mina sår.
Men det är tungt att leva vidare.
När den man alltid har drömt om står kvar.
Nu måste jag gå vidare.
För att söka vidare.
Vidare på en som kanske,
Älskar mig


-------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Solen får mig att le.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar